REMEMBRANCE DAY OCH METROTOWN

Glömde ju förstås nämna att jag var tillbaka på hockeymatch i veckan. P messade från sitt kontor att han hade fått tag i två biljetter till WHL, Vancouver Giants mot Edmonton, och att han kunde ta med sig dem hem om jag ville gå. Ajdå, tre timmar kvar till matchstart, men jag tackade ja. Hade inga andra planer direkt! Och nice med livehockey, hello?! Vem försöker jag lura... =P

Ajdå, min matdag idag. Laga mat (väldigt lyckad korvkompott om jag får säga det själv), multimessa och lite trassel med bussarna senare åkte jag och Anette till Pacific Colosseum - om ni minns där jag såg den där Super Dog-howen under PNE-dagarna för två månader sen? Snabbt och händelserik hockey, men det är ju skillnad om man säger så.. Ungtuppar här, såg tunnare ut, trillade mer, yngre publik och betydligt glesare bland sittplatserna.. Ja, ni märker väl att jag är mer av en fejkentusiast är nåt annat. Men jag gillar att titta på sport. Och speciellt under större sammanhang. Det är dessutom skön stämning på läktarna, även om killarna som satte sig på raderna framför oss i tredje perioden stod och gormade allt möjligt. STÅENDES. Och så lilla pygmé-China bakom, vaggandes fram och tillbaka för att försöka få en skymt av den svarta snusdosan 10 vuxna män jagar på is. Ah well, when you put it like that....

Ja, jo.. Jag vet. Dåligt att missa första, men det finns ju alltid två perioder till.

Början av andra. 2-0 slutade med 4-1 och vinst för hemmalaget. Gott!

Remembrance day är alltså en röd dag som firas till minne av soldaterna som dött i krig, som kämpat för sitt land och framförallt då soldaterna i första världskriget. 11 november som i dagen då första världkriget tog slut. Klockan 11.00 denna dag hålls en tyst minut. Överallt säljs denna röda blomma (vallmon) som växte på de värsta slagfälten i Flandern, som också kom att symbolisera blodet som spillts från soldaterna. I Sverige kallas denna dag för Hågkomstens dag eller Stilleståndsdagen.

På torsdagkvällen firade vi in långhelgen med chips, vin och sällskapsspel, vi svenska tjejer ihop. Skönt att bara få vara. Drog en sväng på klädrea inne i downtown, på Canada Place, hittade en vattenflaska?!, och svängde förbi BC Liquor Store för att fylla på inför helgen och det blev en bra och mysig kväll. Drog hem vid två och var hemma en timme senare. Inte allra lättaste med kollektivtrafiken, men det går!

Canada Place med svenskorna

Remembrance day firade jag själviskt nog med en rejäl sovmorgon, segade bort eftermiddagen och ramlade in hos Amanda igen för lite förkrök, innan vi begav oss in till stan för lite clubbing. 

Blåste och regnade nåt guttahelskotta, så jag tycker jag gjorde rätt i att stanna inne ;)

Spelade drickarspel, fann en Klara och tog Skytrain in till stan. Emma hade redan rekat en klubb, Vinyl,  skrivit upp oss på gästlistan och vi kom undan med en $5 inträde. Goa sjungvänliga låtar, men det var en underlig blandning människor med kort-kort-kort-kort och killar i bröstkorgsframhävande linnen (?!). Större delen av sällskapet på dansgolvet kände sig även tvungna att dela med sig av sina gaser, en föga trevlig luktupplevelse! URK. Har sagt det förr och säger det igen, kanadensare och deras gaser är inte att leka med! Atombombsvarning.

Härligt att få shaka loss och träffade även en gammal vän: tequila.

Kaffe i kopp? =)

Koncentrerat?

Vaknade lördag förmiddag och trodde det var söndag. Käkade grymmaste frukosten och lite buss och Skytrain senare befann vi oss i Metrotown. Gigantiskt och mycket att titta på, men jag höll hårt i plånboken och lät den bara komma fram när det vankades mat! Nja, det är väl inte hela sanningen kanske. Ögat hade blivit ont (rött så in i bänken och skavde vettet av mig), troligtvis för att jag sovit med linserna (och när sover Lena med linserna? Höhö..) och fick handla rödaögondroppar. Har vi sånt i Sverige? Gör i varje fall underverk. Dropp-dropp var sjätte timme, övergrym pryl. 

Julpyntet hade hunnit fram.

Mys.. 

Och så ja.. Det var lite roligt på för på morgonen när jag skulle dra på mig kjolen kändes det som jag hade stoppat ett enormt, skramligt simhallslås i vänster ficka och detta är vad jag hittade:

Loonies och toonies och quarters!

Och så slog det mig. Kvällen innan hade jag lagt sista mynten på Skytrain-biljetten IN till stan och jag printade in i skallen att spara alla stora mynt för att komma HEM igen (trots att vi snackat om taxi... skyller på onyktert tillstånd?). Varenda gång jag beställde - betalade cash för myntens skull - så fick jag tillbaka en hög och då dricksade jag bara dem små mynten. Blev LITE mörkrädd när jag grävde fram denna hög i fickan! =P Haha.

Sen hem och svira om. På kvällen hade Eve bjudit över alla hem till henne på lite mexikansk afton i North Vancouver. Tack vare Emmas superpersoner kom vi dit i bil, Emma varnade för att vi skulle få smaka på hennes roadrage men jag tycker det var rätt lamt jämfört med vissa jag känner här hemma. Jag nämner inga namn, men I love you! =D Visade sig vara värsta grymma maten och vi drack mojitos och tittade på Youtubeklipp i evigheter och till sömnen trängde sig på. Hemgång! Fick skjuts hela vägen hem - du ÄR en pärla - och det påminde mig lite om mig själv, brukar envisas med att skjutsa folk hela vägen hem hemma i Sverige.. Dels för att jag vet att de skulle göra samma sak för mig och dels för att det är enda garantin för att alla verkligen kommer hem ordentligt. Kommer alltid vara sån; svårt att vänja mig av vid det här. 

/L