SEATTLE DAY 2

Sov som en klubbad säl. Vaknade som i en dröm. Lite hotellfrukost på det! Jag är katastrofalt dålig på frukostbufféer. Tar lite av det som ser gott ut, eller som jag vet att jag tycker om, och så ska jag ju bara testa lite annat också.. och så sitter man där med bautafrukosten man inte orkar trycka i sig ens med våld. Gott var det i alla fall. Våfflor... Niiiice.

Dagens första stopp: Space Needle! 360 graders vy över staden 520 (?) bastanta metrar upp i luften. Annat än fjuttiga Vancouver Lookout på sina, vadå?, 150m..? =)

Och jag tänkte faktiskt på det när jag såg dem senaste avsnitten från Grey's Anatomy, som utspelas på sjukhuset Seattle Grace Hospital, att de - precis som fröken Eire sa - hade flera klipp med utsikt över staden. Bl.a. från denna ståtliga utkiksplats! Och vi lyckades aldrig klura ut om de filmade från ett verkligen sjukhus i stan.

Space Needle.

Gänget. Eire, Karin, Amanda och Klara.

Glashiss på väg upp... såklart. Hisnande!

Helt okej utsikt!

China är nöjd i alla fall. 

En svingod mocha senare...

...blir man såhär lycklig av!

Nästa då? Pioneer Square bestämde vi. Kultur, affärer och grejer a la one-of-a-kind om man letar presenter sägs det. Färdmedel? Monorail! Påminner lite om Skytrainen i Van, men lite mer avskalad.

Turister som vi är, satte vi oss (läs jag) tätt, tätt bakom chauffören.. och hade prima utsikt över framfarten! Han var snäll nog att låta bruden till höger pilla på tutan innan avfärd. Avis? Inte alls... Buhu. ;)

Hoppade av. Tog traskade förbi Seattles Convention and Trade Centre.

Poliserna hängde lite coolt och vi passade på att fråga om väg.

Protestanter när vi stod och väntade på nästa färdmedel.

Följda av fem cyklande poliser.

Tog bussen, hoppade av, stack ner till tunnelbanebussarna (?) istället och fram kom vi.

Pioneer Square.

Lite Gastown-feeling.

Undra om det inte var ett parkeringshus??

Här splittrar vi upp oss. Vi som ska med 15.40-bussen hem och de som tar sista bussen. Jag och Eire var sugen på The Crab Pot och eftersom klockan hade hunnit bli mycket så valde vi bort Undergroundtouren. Den får vi väl helt enkelt ta en annan gång!

Ner till Miners Landing nere vid vattnet igen.. Som det heter för att det var där de lastade av godset från gruvorna på gamla tiden.

Satt kaxigt kvar, trots Eires ihärdiga tafsarförsök..

Hej pippi..

Äntligen!

Våra verktyg, mouhaha!

Så redo som man bara kan bli..

DIG IN!

Det var inte vackert när slaget väl var över...

...men mätta var vi. Lyckat!

Traskade sedan så sakteligen mot hotellet för att hämta vår packning, som vi så snällt fick ställa i deras förvaringsrum..

Passerade osttillverkning..

Första Starbuckset från 1971. I sitt orginal.

Ball stuprännekonst!

På gränsen fick vi alla stiga ur bussen för att passera gränsen, som sig bör, och jag kunde inte låta bli att svettas lite trots att jag inte har något att dölja (nåja), och de frågar så att man tror att vilken sekund som helst syr de in mig nu, VILKENSEKUNDSOMHELST, men smäller han ihop passet, så mycket som man nu kan smälla ihop ett pass, och låter en passera. Victory.

En bra helg. Precis vad jag behövde!

/L