SEATTLE DAY 1

Bildtext var det ja. Nu kör vi!

Efter en natt utan sömn - frivillig och lika bra - och en hysterisk ipackning på 30 min (rekord!) så ringde telefonen som bekräftade att taxin va framme. Går inga bussar så tidigt på morgon, sjukt egentligen!, så väl framme hade stationen inte ens öppet. Men sen igen.. Klockan var förvisso 04.25. Hehe, tänkte ifall taxin bestämde sig för att inte komma så kunde jag alltid beställa en ny. 

Biljett kirrad!

Är en rolig historia i sig. När jag köpte biljett visste jag inte vad de andra hade köpt för returbiljett, vilken tid alltså, så jag köpte en enkel bara för att sen deala med de andra när dem kom om vilken buss vi skulle ta hem och sen köpa returen. Strunt samma med mellanskillnaden, tänkte jag, trots att det är billigare att köpa returen från början. Det gjorde inte snubben i luckan som bemödade sig att greja om så att jag tjänade in $10. Tack tack, säger vi och slår på stort med en frukost på Donken. Det var ju "gratis"! =P

Snark i bussen hela vägen fram till gränsen. In och bli fingerprintad av polisen, riktigt dryga snubbar, bultar vettvilligt i bröstet där man står och svarar på frågor, och där är dörren till din buss, UT. Charmkurs nästa, gubbe.

Men fram kom vi. Seattle! =)

Förbi på hotellet, ett Best Western, och dumpa av packningen bara för att ge oss i kast med Pike Place Market. Stor och välkänd marknad med massa att bjuda på!

Mat, doughnuts, hantverk och allt möjligt krafs.

Fishy fishy fish! Come to mama =)

Massa läcker frukt och grönsaker

Tyckte jag var lite roligt! Tänker bara på dig, Kink, när jag ser avokado här.

Jade-bild till min jadegalna mor. Ganska stort i British Columbia också.. Fast behövs nog dina ögon för att se om de är fejk.

Tänkte på "Nina och Finnen" med sina dussin doughnuts. Dessa hade ni bara behövt varsin utav. Stora som pizzatallrikar!

Svinet Rachael som blänger på det gående folket, men som i själva verket har bidragit med $16 000 för att hålla marknaden vid liv... men även för välgörande ändamål på senare tid??

Är här mycket stolt över mig själv, som kunde motstå frestelsen att smidigt och lätt som en plätt svinga mig upp på svinaryggen och göra bort mig nåt ofantligt. Detta gjorde jag alltså INTE och det finns inga bevis och det var alldeles för mycket folk i bakgrunden och förgrunden och alla grund ni kan tänka er. Klapp klapp på trynet istället, Rachael.

Denna lilla maskin spottade ut doughnutsdeg i frityren och efter att dem legat där och plaskat en stund åkte de upp på ett band som droppade av dem i en skål, som man kunde köpa (doughnutsen, inte skålen). Färskare (läs flottigare...) än så blir det inte! Är ungefär i samma storlek som en snusdosa.. Sött!

Någonstans här delar vi också på oss. K och A rusar iväg för att shoppa kläder medan jag, Klara och Miss Eire fortsätter spana marknad.

Här försöker verkligen fröken Eire bli lång som längsta mannen... och hon kommer till naveln. NAVELN!

Högst tvivelaktig kvalité på bild men ska föreställa Fairtradeprylar i en liten ecoaffär.

Och så ger vi oss ut på gatorna utanför marknaden... där det finns mer mat och är man rädd för förändringar (?) så kan man ju alltid dumpa dem någon annanstans.. Varför inte i en glasburk i Seattle?

Grymma oljor. Smakar fantastiskt gott!

Och så passade vi på att käka lunch.

Crab cocktail.. Synd att skaldjurssoppan var slut bara..!

Ett stenkast från marknaden kan man hitta "Gum wall". Som i tuggummi. En vägg där folk kletat av sina begagnade bollar av matrester. NAMNAM! Extra Professional, någon??

Gum wall, yea.

Nästan lite illamående bara av att tänka på det igen. Äcklad. Och fascinerad!

Vissa hade skrivit sina namn i tuggummi.. Andra skrev budskap. Några nöjde sig med ett peacemärke, hjärta eller nån annan krumelur.

Jomen självklart... Mitt är den över D:et. Inga konstigheter.

Promenad längsmed vattnet med Seattle Aquarium i bakgrunden.

Ja ja, bättre lycka nästa gång.. Lilla kotta socka sinesen.

Ljuvlig dag! Väldigt svalt i luften, men solen sken.. 

...och gjorde det fantastiskt behagligt ändå!

Rekar lite info om Japanese Garden och ball som är hon är langar hon fram iPaden och visar vägen. Smidigt!

Beccas bild! =)

Hittade vår buss och när vi kliver på är busschauffören ytterst irriterad, inget ätande på bussen, betala när ni stiger av, höpp höpp. Inget gott humör.. på våran busschaufför! Inte körde han bra heller... Behövde nog en kram, stackarn. När vi gick fram för att betala tyckte han minsann vi kunde betala ihop, nej, ingen växel tillbaka, $2,25 gånger 3 är...., THINK, THINK!!, fröken Eire hinner först och när busschauffören börjar peka på våra sedlar och lägg i femman, så skramlar vi kvick ihop och hoppar av bussen i avgasrökmolnet. Nästan så, faktiskt. Virrade runt en stund i området och fram kom vi!

Mysiga höstfärger

Jättelika karp koi. 

Fick egentligen syn på en söt liten sköldpadda rafsa runt på bottnen men precis när jag skulle fota han så var fröken Eire lite rolig och skulle låtsasputta i mig, och när jag vänder mig om igen är den borta! Besvikelsen var total. ;)

Hänger på Madison, väntar på bussen.

På denna bussen skulle vi minsann betala när vi steg på. Alltså.. Jag säger bara det. Transporter i Seattle är GANSKA förvirrande. Betala när man stiger på, betala när man kliver av, tre olika färdsätt, olika biljetter, olika kostnader, olika system... Det är inte lätt att vara turist. Men det är klart.. beror väl på hur mycket man har läst på. Och jag tänkte en del på det, jämförde bussen ut från stan och bussen tillbaka. Bussen ut från stan hade ingen utgång bakåt, då var det ju bara att haffa personen på vägen ut, medan bussen in till stan hade det. Sen nu i efterhand går det upp ett ljus för mig: det är kostnadsfritt att ta sig runt med buss i de centralaste delarna av Seattle downtown. Om du stiger av i stan behöver du inte betala. Hoppar du av utanför så får du pröjsa för att du åkt utanför zonen. Sen när du är utanför staden och ska in igen, så måste du betala för att du är i betalzon och då finns det utgång bakåt för där har folket redan betalat och då kan du hoppas av bäst du vill, dvs utan att chauffören hökar på dig. Bra va?

Väl inne i downtown insåg vi att här finns det snus att få tag på! General hade de också. =)
Gick in och ville ta foton men vågade inte. Kassabiträdet blängde så ögonen höll på att ploppa ur.

Hittade massa kanderade äpplen. Sugen...? NJÄHRÅ!

Spana in dem med Smarties. AAH.

Efter detta trillade vi in på The Pike Pub and Brewery. Älskar de plottriga väggarna, massa att titta på och påminde lite om Irland minsann. Självklart beställde vi in varsin ölprovarplatta. =) Vi som fyllt 21. 21! Amerikanare.. Köra när man är 16 men inte dricka förrän 21. Vilket koncept.

Undra om mörkerläget är på? Bara för att ni ska se att de är olika ölsorter. Alla bryggda lokalt.

Och sen när dricker jag öl?

Toabild - ja faktiskt. Men riktigt hyggligt, erkänn...

Ja, prova öl innan maten. Hur smart är det? Det blev sushi på en bra japansk restaurang en uppförsbacke från marknadsplatsen och lite plum wine till. Vedervärdigt sött, men nu har man i alla fall testat det också. 

Riktigt skön stämning. Modernt inrett och lite mysdunkelt.

Beställde varsin rätt och bytte i halvlek. Riktigt gott!

Därefter till Chop Suey och klubbspelning med Bell X1.

På vägen hem tvärs genom hela stan hittar jag svenska cancerinstitutet. Se där..

Det var en lång och uppfriskande promenad. Behövdes. Alla drinkar säljes double och kostar som en single i Vancouver. Lömskt!!!

Och väl tillbaka till hotellet fungerade inte passerkortet till hotellrummet, och eftersom jag delade rum med de minderåriga och jag inte visste om de var tillbaka igen så fick jag gå ner till receptionen för att be om lite assistans. De skickade upp säkerhetsvakten som drog sitt pizzakort (!... reklam för någon pizzeria i närheten på hotellets kort) och då lyste det i alla fall rött. Ditt kort har avmagnetiserats och någon har låst inifrån. Fick pizzakortet, knackade på och smet tacksamt in när dörren öppnades!

Äventyr i Seattle, sörni!

/L